Skeppshult - officiell sponsor till Lena och Peters cykelresa 2009
FOLOF.se - sponsor av kartlösning i Flash ("Följ oss live")
SCHOONER.se - webbutvecklare bakom lenaochpeter.se
Vill du synas här? Klicka för mer info

DAG 22 2003-09-09

Sedvanliga morgonbestyr. Alltid mycket kondens på tältet. Det ta’r en stund med frukost, riva tältet, packa kärran och en sista "kisspaus" innan jag sätter mig på den fantastiska skeppshultscykelsadeln.

AMC är fantastisk på morgnarna. Det bara schwischar till, så är hon färdig. Vilken organisation hon måste ha. Jag har på sätt och vis en viss reda i allt kaos.... om man vill uttrycka sig på det viset.

......Jo, men det är klart att jag måste dra på det där extra däcket. Det är det allra sista jag stoppar in i kärran. Ja, men om jag slänger det, så behöver jag det säkert..... om några dagar.

Så fortsätter vi att cykla utmed Mosel. Tänk att drömmen blev verklighet!

CYKLA I MOSELDALEN!

Jag vågar inte titta på kärrans däck, för de är FRUKTANSVÄRT slitna. Man skymtar faktiskt innerslangarna. Not very good!.....men SOLEN SKINER. Alldeles lagom varmt. Vi fick höra att det hade varit upp till + 45 gr varmt tidigare i sommar. Peter läser kartan och för oss på de allra bästa cykelvägar, som man överhuvud taget kan finna. Vi passerar , eller rättare sagt har sällskap med en del pråmar. Nej, då – vi ska inte "fusklifta" med dem. Peter ska cykla HELA vägen till Barcelona ---- om så BENPIPORNA BÖRJAR STICKA UT!!!!!....... Han hotar mig också att jag MÅSTE cykla hela vägen, för det har jag lovat. (Hur kan man vara så dum så man lovar någonting sådant)?

Det är lite lättare för AMC, för hon har bara sagt att hon ska cykla "neråt". (Och hennes barn som trodde att hon endast orkade cykla till HALMSTAD!!!) FY skäms barn! Vad tror ni om oss mammor egentligen!!!!

Så har vi turen at få se en slussning i DETZEM. Mycket intressant. Den stora pråmen hade bara några centimeter kvar vid sidorna, innan den stötte emot slussanordningen (slusskanterna). Vi stod länge och beundrade slussningstekniken. Tänk vad vatten är användbart till mycket.

Peter drog kärran med en väldig fart. Han trampade på i drygt 20 km/tim. Jag hängde knappt med med utan kärra......fast varför måste man ha så bråttom???

Kom till Tysklands äldsta stad TRIER. Klockan var 14:30 och kyrkklockorna ringde faktiskt för oss....och strax innan hade vi cyklat på KAROLINERSTRASSE! Fruktansvärt mycket turister. Igen! Med risk för att verka tjatig så säger jag återigen: "trots att jag är turist, så vill jag inte vara turist". Man kan ju inte undvika att se ut som en turist...när ma har turistmundering så att säga. Människor överallt. Som ett lämmeltåg. Tänk att få spatsera i gamla sta’n i TRIER, utan allt detta folk. Nja, det var för mycket larm för oss 3 "byfånar". Väldigt vackra, stiliga, åldersmärkta byggnader. Såg den gamla romerska befästningen PORTA NIGRA. Köpte fishand chips....... hoppsan....AMC hade knappt ingen luft i sina däck. Min nyinköpta pump var inte bra (gängorna slut i adaptern). Ska klaga när jag komer hem.

Pumpa – cykla- pumpa - cykla....

Förmodligen står väl det franska TV-teamet och några personer från Fransk Radio och intervjuar oss vid gränsövergången. Det är klart att de välmomnar de 3 tappra Karolinerna! Vi kommer ju i fredligt syfte.

Lite snopet var det allt. Rätt som det var så upptäckte vi Franska vägskyltar. Hoppsan, hejsan! Jaha, då var vi inne i FRANKRIKE.... utan någon som helst visitering. Var fanns gränsövergången?? Vi hade väl inte kommit in illegalt? Ingen välkomnade oss och ingen plockade ur vår kärra. (Karoliner kanske inte är så uppskattade )?

AUF WIEDERSEHEN DEUTSHLAND!

BON JOUR FRANCE!

Jaha, det var ju smidigt ...och samtidigt väldigt snopet. Mörkret började smyga sig på oss och det började bli lite kyligt. Vi hittade en camping strax innanför gränsen. Nu var vi i franskt territorium och nu förlitade sig de två övriga cyklisterna på min franska. .....vilken jag lärde mig på Realskolan i GNOSJÖ.....för VÄLDIGT längesedan. Ah, bon soir Mounsieur et Madame! Ca vas? Nous decirons camping une nuit! Oui, trois personen et une tente. Ca fait combines? Det gick ju riktigt bra! De såg ju att vi avar 3 personer och att vi ville tälta.

Swedois dans la Barcelona au velociped! MON DIEU!

Nu skulle vi fira att att vi hade kommit ända ner till Frankrike med hjälp av vår EGEN MUSKELKRAFT! Ganska bra gjort tyckte vi alla tre. Här skulle firas storslaget med vin, ost och baugett. Det var bara att vi inte hade hittat någon affär de sista timmarna. Vi slog upp tältet på campingen SIERCK-les-BAINS. Fick reda på att gränsen gick vid APACH. LUXEMURG var inte långt ifrån oss, faktiskt på andra sidan floden .

Ja , eftersom Bo Petterson (cyklisten som var uteliggare) sagt att Luxemburg inte var så mycket att se, så ödslade vi inte våra krafter med att cykla dit. Hur firade vi egentligen? Jovisst, ja.... vi fick lite små ostbitar och en överbliven baugett av campingpersonalen. De bara skrattade åt oss. Så halade vi fram vinflaska som jag hade i ryggsäcken.....(vinflaskan som vi fick i RIETBERG). Peter lånade bord och stol av granntältet. Månen lyste över Napoleonborgen högt uppe på ett berg. (Finns nog många Napoleonborgar i Europa). Vi hällde upp lite vin i våra "mullemuggar" och njöt av en bit ost och bröd. Ja, så hade jag ju plockat vindruvor också. Jag knyckte faktisk 3 stora vindruvsklasar på en odling. Det var ju sådant överflöd av klasar, så jag tog mig friheten att tillskansa mig några. Ja, man kan diskutera vad som är stöld egentligen. Är det stöld att knycka några vindruvsklasar (de hade nog ramlat ned ändå!) ..... eller är det inte mera stöld att roffa åt sig en massa "dyra Fallskärmar", som våra höjdare brukar göra.

Vindruvorna smakade jättegott, i vilket fall som helst. Vinet var gott. Jag är ju ingen vinälskare eller vinkännare.... vem vet..det kanske var ett väldigt fint vin. Så här stod det på flaskan: Riesling – s trocken (CarlLoewen) Leiweiner Laurentiuslau. Det är väl snudd på syndigt att dricka vin i mullemuggar. Vi skulle ju haft fina kristallglas, naturligtvis. Vi tanter är inte vana vid att dricka vin, så efter den där muggen blev vi ganska "avslagna", så att säga.

Vi kröp in i tältet, läste unisont "Gud som haver barnen kär"....."Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer"........Tänk att vi är ända nere i FRANKRIKE nu! Nu får Lena sköta språket! Peter lär sig nog efter några dagar. Han har ju ett fantastiskt språköra. Men hur blir det när vi kommer till Spanien? Det fixar sig – AMC har ett spanskt lexikon med sig....det var visst några sidor som fattades.....vi får undvika de orden bara.

Visst är livet fantastiskt. Tänk vad det hänt mycket här sedan Napoleons borg byggdes uppe på kullen.

Javisst, ja...punka på AMC:s bakdäck (cykeln förstås). Hon har också en Skeppshultare. Om vi är snälla, så hjälper Peter oss.

Nej, jag säger som Scarlett i "Borta med vinden". Det tänker jag inte på nu.... utan det tänker jag på i morgon.

Färdskrivaren: 9,95 mil 6tim25min Avs;15,5 Max: 41,5

© lenaochpeter.se 2009
November 2009 reser Lena Högberg och Peter Petersson på en cykelfärd från Barcelona i Spanien till Marrakech i Marocko.