Skeppshult - officiell sponsor till Lena och Peters cykelresa 2009
FOLOF.se - sponsor av kartlösning i Flash ("Följ oss live")
SCHOONER.se - webbutvecklare bakom lenaochpeter.se
Vill du synas här? Klicka för mer info

DAG 24 2003-09-11

"11-septemberdagen" klingar lite olycksbådande. Man tänker ju på attentatet i USA.

Vår dag börjar i alla fall underbart. SOLEN SKINER! Fullt med kondens på fönsterrutan. Peter lagar den 8:e punkteringen. Så olika husstilar vi har sett. I Tyskland var det otroligt rent, snyggt, prydligt....ja, nästan militäriskt pedantiskt..... för perfekt. Vi upplevde en stor skillnad då vi kom in i Frankrike. Husen såg tråkiga uttttt, låg skräp överallt, verkade fattigt. Krossat glas precis överallt, där vi skulle cykla. Inga blomstersmyckade balkonger.....inga vackra vägar.....mycket trafik. Har det med EU-bidrag att göra? Man kan ju spekulera. Hur kan det skilja så mycket på bara några mil?

När vi passerat ROMBAS, tog vi in på en liten vandringsstig, och den tyckte vi skulle passa bra som cykelväg. Vi väljer ju inte de lättaste vägarna precis! Det kom en man och såg lite undrande på oss. Jodå, visst gick det att cykla där.......en och annan holländare hade klarat att ta’ sig igenom (trodde han – han var inte riktigt säker). En mycket smal, hal stig slingrade sig uppför berget. Vi halkade omkring i den slippriga leran. Det regnade ju förfärligt igår. Det var som en djungel, fullt med "lianer", som trasslade in sig i kärrhjulen. Tur att det inte fanns pytonormar, krokodiler och blod-iglar.

Passerade massor med stora, mogna björnbär. Härliga gamla igenvuxna trädgårdar. Det måste vara väldigt vackert där på våren när alla fruktträden blommar. Man skulle besöka den här platsen en härlig vårdag.

Så kom vi till en F Ö R F Ä R L I G T L Å N G U P P F Ö R S B A C K E.

Där fanns en gammal gruvarbetarstad som hette RONSOURT. Vi såg en skylt med "Karolinergrav", men den struntade vi i. Fikade på ett cafe. AMC fixade äppelkaka till oss. På teckenspråk beställde hon den goda kakan. De flesta människor vi möter, blir imponerade av vår långa cykelfärd (och då är det ju inget att jämföra oss med mikael Strandberg som cyklar runt hela jorden)!

Härlig utsikt över nejden. LÅÅÅÅÅÅNG nedförsbacke. Jo, man tackar. JERUSALEM passeras. Tänk, jag trodde att det låg i Israel! Det som man lärde sig i skolan stämmer inte, nu för tiden. Cyklade på en "pytteliten" väg mellan 2 floder i Mosel-deltat. Det verkade till att ha varit en järnvägsräls. Det var gamla järnvägssyllar, rostiga muttrar på vår "fina" cykelväg. Ingen bra väg för våra Skeppshultscyklar.... eller andra cyklar såsom peters Meridacykel. Kom till en gammal sönderrostad sluss. NEJ!!!! PSSSSSS. Jaha, punka på mitt bakdäck....och jag som var så försiktig. Jag ledde ju cykeln bitvis. Jag tänkte dumt nog så här:" Får jag inte punka här, så får jag det aldrig"! Just det! Man ska inte tänka negativa tankar. Det klart att jag skulle få punka. Medan Peter hjälpte mig med punkan, så lagade AMC mat. Goda makaroner och broccolisoppsås. Jättegott! Solen sken. Jag spände även cykelekrarna. Det har jag aldrig gjort tidigare, men jag hade läst i en cykeltidning att det är bra.......men det blev inte alls bra! Kedjan var slak, hjulet skevt. Det gick knappast att cykla. Försökte justera lite.....blev ännu sämre. Min cykel var väldigt "obalanserad"......tur att jag var balanserad!

Mätta och glada fortsatte vi färden mot BARCELONA. Här gäller det att cykla på så att man fyller "dagskvoten". AMC hade räknat ut att vi måste cykla 6,6 mil/dag för att fylla vår kvot. Målet idag är staden NANCY......om jag kunde cykla så långt på min skeva cykel. Man får inte ge sig i första taget!

Det började mörkna, ja det blev RIKTIGT MÖRKT...och vi som hade sagt att vi INTE skulle cykla i mörker, för det är så farligt......men vi cyklade i alla fall. AMC cyklade först, för hennes framlyse fungerade.....sedan cyklade Peter – han hade kärran och vår svenska flagga vajade i mörkret. Mormors vita linnehandduk syntes ganska bra. Den hade vi sytt fast på kärran. Peter hade även ett rött, blinkande ljus i sin bakficka. Jag kom sist (mina lysen hade slutat att fungera)...men jag hade min fantastiska självlysande gula reflexväst, som lyste som neon genom hela staden. I samlad tropp cyklade vi som galningar förbi rondeller och dylikt. Sista biten promenerade vi, för Peter hade fått punka på kärran.

1:a hotellet var fullbelagt.....eller de kanske inte ville ha in oss på hotellet. Parkbänk inatt???

2:a hotellet tog emot oss med öppna armar. "No, pröblem Madame"! Det var ungefär som den här TV-serien "Pang i bygget". Vi fick ställa in våra cyklar, även kärran i foajen, och vi tyckte att det var mycket behagligt att vi slapp att vistas på en parkbänk hela natten.

TRÖTTA efter en jobbig dag. GLADA att vi har tak över huvudet.

Fick höra en mycket tråkig nyhet. Peters mamma ringde när vi var inne och handlade på ett ställe och berättade att ANNA LIND hade blivit knivmördad. FRUKTANSVÄRT. Vi var inne i ett "boulangerie" dvs bageri och köpte gott kaffebröd. Damen som expedierade oss rev ut en sida i en tidning och gav oss. Det var ett stort reportage om Anna Linds tragiska bortgång.

Är det 11-septemberattentat??

Ska försöka skriva några mejl.

Färdskrivaren: 8,4 mil 6tim5min Avs: 13,71 Max: 35,82

© lenaochpeter.se 2009
November 2009 reser Lena Högberg och Peter Petersson på en cykelfärd från Barcelona i Spanien till Marrakech i Marocko.